|
God fortsättning på det nya året!
Tiden går så snabbt. Vi är redan nästan en månad inne på det nya året.
Satoko Berger
Året som gått (2007)
2007 var ett händelserikt år för Musica Rediviva. För det första kunde vi ge ut ovanligt många CD – hela 4 stycken:
Men höjdpunkten 2007 blev en konsertturné i Japan. Här följer en kort skildring av den.
* * * * *
Turnén företogs 1–16 oktober 2007. Det betyder inte att jag spelade något instrument utan att jag tog med mig två musiker, en nyckelharpist och en cembalist. I våras hade vi släppt en CD med namnet "From Castle and Cottage" med Torbjörn Näsbom (nyckelharpa) och Andreas Edlund (cembalo). Min roll blev nu manager, reseledare, tolk och konferencier m.m.
* * * * *
Turné (1 – 16 oktober, 2007)
| 3 – 4 okt | två konserter på Nakata-museet för konst, Onomichi |
| 5 okt | två konserter i Kadoma konserthall, Osaka |
| 9 okt | Konsert i Marugame |
| 10 okt | Konsert i Kochi |
| 11 okt | Konsert i Kurashiki |
| 12 okt | Invigning av "Föreningen Nyckelharpan i Japan", Sv. ambassaden, Tokyo |
| 13 okt | Konsert på Tokyo-Gakugei (ett av Tokyos universitet) |
| 14 okt | Konsert i Roba-House, Tachikawa, Tokyo |
Andreas & Torbjörn
Andreas och Torbjörn övar inför sin konsert i Tachikawa
Vi gjorde 10 konserter allt som allt. Utom två gånger i Osaka och tre i Tokyo var vi i några små städer huvudsakligen väster om Osaka. Strax före avresan till Japan fick Andreas ett akut diskbråck och måste tas in på sjukhus. Vi blev nästan tvungna att ställa in hela projektet. Vi klarade dock resan med nöd och näppe och anlände till den första konsertorten Onomichi kvällen den 2 oktober. Nästa morgon kom Andreas till frukosten helt vit i ansiktet. Ryggen hade inte stått pall. Han hade så ont. Som tur var fick vi kontakt med en duktig kiropraktiker som visade sig helt fantastisk. Efter två behandlingar var Andreas tillräckligt hoplappad för att kroppen skulle hålla tio dagar. Vi var alla helt häpna.
Nu kunde vi börja ge konserter. Onomichi, Kadoma (Osaka), Marugame, Kochi, Kurashiki – så långt ännu i västra Japan – och till sist de tre konserterna i Tokyo. Musiken varvades alltid med kommentar. Ibland bjöd vi även på bildvisning. Några av konserterna skedde också i förening med stor middag, före eller efter. Konserterna hölls i relativt små lokaler (200 i publiken som mest). En konsert gjordes i vestibulen till ett kommunalt bibliotek, en annan i ett konstmuseums utställningshall, en i den stora entréhallen till ett konstmuseum. Övriga konserter skedde i en skolaula, en föreläsningssal samt i restauranger och i större privathem. Mest problem trodde vi att vi skulle få vid en matiné i Kadoma. Vi visste nämligen att 100 biljetter av 200 hade förbeställts av förskolor. Vi skulle alltså ha både vuxna och barn som åhörare. Vi fick inte inrikta oss enbart på barn. En 20 minuters barocksvit skulle vara olämplig, men vi ville ju ändå introducera riktigt god klassisk musik för barnen. Till slut kom vi på att jag skulle intervjua musikerna. Nyckelharpsspelaren Torbjörn har fyra barn, cembalisten Andreas två. "Vad för slags musik spelar ni för era barn?" Andreas svarade: "När mitt första barn Julia fortfarande låg i sin mammas mage, övade jag ofta Bachs Goldberg-variationer. Redan kort tid efter födelsen märkte vi att lilla Julia reagerade särskilt positivt, när jag spelade detta verk." Barnen, mammorna och farbröderna, alla konsertbesökarna blev imponerade och lyssnade koncentrerat på en sats ur Bachs Goldberg-variationer.
Nyckelharpan överraskade alla. Ett instrument som liknar violin men med tangenter! I Europa har det funnits sedan medeltiden, men levde konstigt nog kvar bara i Sverige. Ju mer man berättade, desto intressantare blev det. På grund av resonanssträngarna blir klangen ljusare och lättare. På grund av tangentmekanismen är det inte naturligt att spela med vibrato. Därför passar instrumentet bra med cembalo och man kan med fördel spela även barockmusik utöver den ordinarie folkliga repertoaren. Åhörarna lyssnade intresserat. Klangen verkade falla japanerna i smaken och gå dem direkt till hjärtat.
Nyckelharpa
Under turnén fick vi bekanta oss med olika cembali. Tokyo-Gakugei hade hyrt ett instrument av von Nagel. I Osaka, Marugame, Kochi och Kurashiki fick vi tillgång till en Zuckermann- cembalo. I Onomichi och Tachikawa var instrumenten byggda av Akira Kubota. Nakata- museet som brukar arrangera klassiska konserter hade just nu tagit ett steg framåt och låtit bygga en cembalo hos Kubota. Den hade levererats bara ett par dagar innan vi anlände, så det blev Andreas som fick äran att inviga den i och med våra konserter. Kubota berättade: "Museet gav mig fria händer med utformningen, och det var därför särskilt roligt att bygga det här instrumentet." Cembalon som hade fått sin plats i utställningshallen, var så vacker att vi tappade andan vid första anblicken. Utsökt klanf hade den också. Locket är målat i en stil som för tankarna till både Japans Murimachi-epok (1336-1573) och europeiskt 1700-tal. Om ni har vägarna dit, passa på att besöka museet!
Cembalo hos Nakata-konstmuseum
Den första konserten i Tokyo ägde rum på Svenska Ambassaden för att fira bildandet av
"Föreningen Nyckelharpan i Japan". Det lär redan finnas minst 30 nyckelharpospelare i Japan. Tio av dem kom till konserten. De hade medfört sina instrument, och efter konserten stämde de sina nyckelharpor och kom igång med "allspel" tillsammans med Torbjörn. I Sverige förekommer ofta den här sortens samspel. Jag tyckte att detta visade hur musikundervisning kan gå till. Alla, oavsett skicklighet, börjar spela unisont tillsammans. Efter en stund avviker läraren och improviserar en andrastämma. Genom att det uppstår ackord, uppfattas spelet som mycket rikare. I pur förtjusning spelar man vidare och under tiden lär man sig att handskas med instrumentet, stråkteknik, betoningar och agogik.
Medlemmar i Föreningen Nyckelharpan i Japan
De två musiker jag tog med mig, trakterar både folk- och klassisk musik med överlägsen teknik och är goda improvisatörer, samtidigt som de har en ödmjuk attityd. De skapade också ett bokstavligen "hejdundrande" gensvar från publiken. Och för mig blev faktiskt varje konsert en ny upplevelse.
Utanför spelandet var Torbjörn och Andreas mycket angenäma reskamrater. Intresset för mat var stort. Redan strax efter landningen på Osakas flygplats, ropade Torbjörn: "Sushi, sushi!". Ungefär efter tre dagar slutade han ropa på sushi. Förmodligen märkte han att det finns oändligt mycket bra mat i Japan, och arrangörerna tävlade om att ta oss till sin orts finaste matställe. När vi fick halvstekt sashimi (rå fisk), uppskattade Torbjörn den oerhörda harmonin mellan rå fisk och bränd stekyta. Naturligtvis uppskattade japaner hans förtjusning och beställde in andra rätter att testa på honom. I mitten av turen hade vi tre dagar lediga. Då gjorde vi home-stay hos mina goda vänner i Nara. Vi tittade på hjortarna i Nara-parken och besökte Kasuga-templet. På kvällen bjöds vi på familje-sushi hemma hos våra värdar. I den här familjen specialiserar man också på tidig musik. Mannen i huset spelar gamba (och har faktiskt börjat även på nyckelharpa), frun blockflöjt och sonen luta. Dagen därpå musicerade svenskarna med far i huset. De fick av honom också värdefulla tips om repertoar för sin duokombination. Nästa dag tog vi avsked av Nara och for till Kotohira, en gammal kurort med varm källa. De två musikerna badade så länge som två timmar. På kvällen fick vi en fantastisk och typiskt japansk måltid.
Torbjörn i Nara-park
Efter konserten
Marugamw-slottet
Den följande veckan reste vi runt till olika platser och gjorde varje dag minst en konsert.
Kurashiki
Innan vi med välförrättat värv lämnade Japan, hade vi en dag ledig. De två nöjde sig med att på förmiddagen köpa souvenirer i närheten av hotellet, och på eftermiddagen besökte vi en musikervän ,Genzo. När jag ringde honom dagen innan, sade han "Jag har någonting att visa Andreas". Det visade sig vara en kopia av ett mycket speciellt "forte-piano" från Bachs tid. Klangen liknar mycket piano och man kan spela starkt och svagt. För mig var det en överraskning, att redan Bach var förtrogen med den här sortens klang. Genzo anförtrodde oss: "Originalet till det här instrumentet finns i Tyskland, men inte så många har intresserat sig för det. Min nyfikenhet har det dock alltid retat, men det har varit svårt att ta reda på vad det egentligen är. Jag måste nog låta bygga en kopia för att få klarhet, tänkte jag (typiskt uttalande av Genzo). När instrumentet blev färdigt, började man ana olika saker. Jag tvivlar inte på att Bach har använt den här sortens instrument, och jag har nu massor av idéer att använda det." Genzo såg riktigt lycklig ut när han berättade detta. Han planerar att tillsammans med Andreas spela in Bachs musik för två cembali, och då vill han använda detta forte-piano i den ena rollen. Efter att vi lyssnat till och diskuterat den ny-gamla klangen, började alla tre att jamma fritt ihop. Olika klanger flätade ihop sig, gick isär för att återigen förenas. Jag lade mig på en soffa och lyssnade. Det var synd att bara jag fick avnjuta detta. Genzo tycker att nyckelharpans klang påminner om viola d’amore. "Det skulle vara intressant att låta Torbjörn med sin bakgrund som både spelman och klassisk musiker ge sig på viola d’amore-repertoaren med sin nyckelharpa", tyckte Genzo. "Nästa gång måste vi prova det!" Sådana här ögonblick är så berikande, att jag är mycket tacksam att ha fått vara med.
med Genzo
Turnén möjliggjordes den här gången genom finansiellt stöd från svenska statens kulturråd, men naturligtvis hade arrangörerna i Japan fått jobba riktigt hårt. Tack vare all hjälp kunde vi genomföra en lyckad turné. Genom att hålla i detta projekt både förberedande och under turnén har jag fått nya erfarenheter och faktiskt fått blodad tand på sådan verksamhet. Jag planerar redan nu nästa projekt, nämligen att introducera Maria-gänget (MRCD-015) i Japan.
* * * * *
Besök Nyckelharpa-Cembalo-Duons hemsida: www.nyckelharpacembalo.info.se
* * * * *
Planer för 2008
| Februari | Utgivning av Bachs "Die Kunst der Fuge" med Bengt Tribukait på Cahman-orgeln (från1728) i Leufsta Bruk |
| Augusti |
Inspelning av ett blandat program med Ensemble Pegasus (bleckblåsare från Japan) |
| | |
| 